Månad: januari 2024

I en värld där vi kan skräddarsy vår digitala närvaro, ställer Amanda Wasielewski, lektor i digital humaniora vid Uppsala universitet, en provokativ fråga: ”What is your authenticity?”. Under ett framträdande i programmet Besserwisser, sänt på UR Play och Sveriges Radio P1, dyker Wasielewski ner i den invecklade frågan om äkthet i ett samhälle som alltmer präglas av digital teknik. Detta leder oss naturligt in på ämnet om ordet ”äkthet” och hur dess innebörd kan variera.

Äkthet har blivit ett laddat begrepp i tider av artificiell intelligens och omfattande digital närvaro, och själva konceptet är komplext och månfacetterat. Med möjligheten att ”uppfinna” sig själv på nätet, hur definierar vi då vad som är ”det äkta jaget”? Denna fråga belyser inte bara individens strävan efter att framställa en äkta version av sig själv utan kastar också ljus över hur vi kollektivt förhandlar fram betydelsen av ”äkthet”. Wasielewski pekar på behovet av att granska och diskutera äkthetens betydelse, särskilt när artificiell intelligens och digitala plattformar möjliggör nya former av självuttryck och identitetsskapande.

Begreppet äkthet är, som Wasielewski noterar, väldigt töjbart idag. Medan traditionella synsätt på äkthet kanske betonar genuinitet, ursprunglighet och originalitet, utmanar nutidens digitala kontexter dessa definitioner. Hur definierar vi äkthet när vår digitala framtoning kanske inte stämmer överens med vår fysiska verklighet? Wasielewski delar en insikt från sina studenter, som uttrycker att de inte längre litar på sin egen spegelbild, eftersom de har blivit så vana vid att se sig själva genom filter och redigeringar på sociala medier att gränsen mellan äkta och förvrängt blivit otydlig.

För att närma oss en förståelse av vad ”äkthet” verkligen innebär, måste vi först komma till en samsyn om betydelsen bakom termen. Diskussionen kring äkthet i den digitala tidsåldern är inte bara nödvändig utan också central för hur vi uppfattar och värderar självuttryck och autenticitet idag.

Vi är en forskningsgrupp som intresserar sig för hur ords betydelse förhandlas i samtal, både i talad interaktion och i interaktion som sker via sociala medier. Genom att dela med oss av vår forskning vill vi visa att ord inte bara är statiska byggstenar i en språklig struktur, och att deras betydelser är mer dynamiska än vad t ex ett lexikon kan visa.

Ord och deras betydelser är nycklar till att förstå vår kultur, våra samhällen och oss själva.

I den här bloggen presenterar vi exempel på ordbetydelseförhandlingar, tagna från dagsaktuell massmedia och ibland andra källor. Vårt mål är att presentera vår forskning på ett intresseväckande och tillgängligt sätt och skapa en bro mellan den akademiska världen och en bredare publik. Vi hoppas att denna blogg blir en plats för kunskap och inspiration!

Vad är ordbetydelseförhandling?

Ordbetydelseförhandling är en interaktionell process, där två eller flera personer mitt i en pågående konversation går ifrån samtalsämnet för att tillfälligt förhandla om ett ords betydelse. Detta fenomen är inte bara begränsat till akademiska diskussioner eller litterära analyser; det sker överallt runt omkring oss, i vardagliga samtal, på sociala medier, och i mer formella sammanhang så som debatter och diskussioner på radio och TV. Ordbetydelseförhandling startar ofta med en enkel fråga om eller invändning mot ordvalet eller en associerad implicerad betydelse. Därefter följer en fokuserad förhandling om ordets betydelse, där deltagarna beskriver sin förståelse av ordets betydelse antingen genom att definiera det, exemplifiera eller kontrastera med andra ord. Genom att undersöka detta interaktionella fenomen hoppas vi förstå hur vi genom samtal kommer fram till gemensamma betydelser för ord och varför dessa diskussioner om betydelser är så viktiga.

Våra forskningsmål

Vårt projekt syftar till att skapa en omfattande teori om ordbetydelseförhandling. Vi gör detta genom att först skapa en stor korpus av ordbetydelseförhandlingssekvenser som vi genererat både från talad interaktion och från interaktion i sociala medier. Vi hoppas kunna besvara frågor som: Vilka konversationella strategier används i ordbetydelseförhandlingar? Hur kan vi modellera förändringar i betydelser under dessa förhandlingar? Hur relaterar ordbetydelseförhandling till argumentation kring kontroversiella ämnen? Att besvara dessa frågor, och andra, hjälper oss inte bara att förstå hur meningar etableras och förändras över tid utan också att se hur språk spelar en roll i politiska och emotionellt laddade diskussioner på exempelvis sociala medier. Förutom att bidra till teoretisk och empirisk kunskap, avser projektet att utveckla automatiska metoder för att upptäcka och analysera ordbetydelseförhandlingar.

Vår pågående forskning om ordbetydelseförhandling finansieras av Vetenskapsrådet och beräknas pågå till 2026.

Staffan Larsson, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet

Jenny Myrendal, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet