Ordbetydelser formas och omformas genom hur vi använder orden i olika sammanhang. Ord som en gång hade en tydlig, positiv innebörd kan över tid laddas med nya associationer och betydelser. Woke är ett bra exempel – ett ord som började som en symbol för medvetenhet och rättvisa men som nu ofta används som en markör för ideologisk konflikt. Debatten om woke har på senare tid blivit intensiv i Sverige, särskilt efter att Socialdemokraterna och Miljöpartiet meddelat att de vill distansera sig från termen. Kritiken mot detta avståndstagande, från bland annat tidigare partiledare som Gudrun Schyman och Mona Sahlin, har belysts i SVT Nyheter 9 december 2024.
I det här inlägget tittar vi närmare på hur denna debatt speglar språkets dynamiska natur och synliggör processer av semantisk förändring.
Så har woke förändrats över tid
Som professor Robert J. Thompson vid Syracuse University förklarade i en intervju med SVT Nyheter den 22 oktober 2024, var woke från början ett uttryck för ”upplysthet” – att man vaknat upp och bör förbli vaken inför sociala orättvisor, ”stay woke.” Termen har sina rötter i afroamerikanska gemenskaper och signalerade en medvetenhet om rasism och förtryck.
Men när woke började användas i nya kontexter, ofta av kritiker som ville förlöjliga eller problematisera det ursprungliga budskapet, förändrades ordets laddning, något vi skrivit om tidigare i ett blogginlägg från februari 2024. Uttryck som ”woke-vänstern” och ”woke-ideologi” introducerades, och ordet kom att associeras med moralism, överdriven identitetspolitik och polarisering. Thompson beskriver detta som en form av ”språklig stöld,” där ordet ryckts ur sin ursprungliga kontext och laddats med nya, ofta negativa betydelser.
Woke-mat och woke-tourettes
Den förändrade användningen av woke syns inte bara i politiska debatter utan även i bredare diskurser, som i en krönika i Expressen 10 december 2024 där termen används för att beskriva maten på Nobelfesten. Här refererar ”woke-mat” till moderna, miljömedvetna val som vegetariska och veganska alternativ. Krönikören Anna Gullberg går längre och beskriver detta som en form av ”woke-tourettes,” ett uttryck som förstärker den negativa laddningen genom att antyda att dessa val är överdrivna eller påtvingade.
Denna användning skiljer sig markant från wokes ursprungliga betydelse av social medvetenhet och vaksamhet mot orättvisor. Här används ordet istället för att kritisera vad som uppfattas som en trend av politisk korrekthet, vilket ger ordet en negativ klang. Istället för att signalera solidaritet och rättvisa används woke som en markör för påtvingade eller överdrivna förändringar i samhället – i detta fall val av meny.
När användning formar betydelse
Ordbetydelser är inte statiska enheter som bara finns i ordböcker utan formas av användning över tid. I fallet med woke har ordets laddning förändrats gradvis, genom dess användning i politiska debatter, mediebevakning och vardagliga samtal.
När Socialdemokraterna beskriver sitt partiprogram som ”väldigt lite woke och väldigt mycket materialism” markerar de ett tydligt avståndstagande från woke. Att explicit ta avstånd från ett ord är en kraftfull språkhandling. Det signalerar inte bara att man undviker ordet utan också att man distanserar sig från de värden och idéer som ordet har kommit att representera.
Det finns dock en paradox här: genom att aktivt distansera sig från woke förstärker man samtidigt ordets nuvarande negativa laddning. Avståndstagandet bekräftar att woke är mer än bara ett ord – det är en symbol för de värden och konflikter som präglar vår samtid.
Ordbetydelseförhandling som strålkastare
Ordbetydelseförhandlingar är små sekvenser i mänsklig interaktion där samtalsdeltagare diskuterar och ifrågasätter vad ett ord ”egentligen” betyder. Dessa sekvenser är viktiga eftersom de gör språkliga förändringar synliga och lyfter fram hur ords betydelser inte är fasta, utan ständigt förhandlas och omförhandlas.
Debatten om woke är ett intressant exempel, även om den huvudsakligen utspelar sig på en samhällelig diskursnivå snarare än genom mikrosekvenser i samtal. Här ser vi hur olika aktörer, som politiska partier, medier och opinionsbildare, aktivt förhandlar om ordets betydelse. För vissa förblir woke en symbol för social medvetenhet och rättvisa; för andra har det blivit en symbol för moraliserande och politisk polarisering.
Språkets dynamiska natur
Debatten om woke är en påminnelse om att språk aldrig är statiskt. Det förändras genom hur det används, vilka kontexter det sätts i, och hur det förhandlas i interaktion.
Genom att studera både de små interaktionerna och de bredare diskurserna får vi en unik inblick i språkets dynamiska natur och dess koppling till samhällets förändringar. När ett ord som woke utvecklas från ett positivt uttryck för social rättvisa till en laddad symbol för ideologisk konflikt, ser vi tydligt hur semantiska förändringar speglar samhällets värden och motsättningar.